Matrisskrivare

Matrisskrivare var populära på 1970- och 1980-talet.

Fördelen med en matrisskrivare är att den kan skriva ut flera kopior samtidigt om karbonpapper används. Nackdelarna med en matrisskrivare är att den för mycket oväsen och att utskrifterna inte blir speciellt bra. Matrisskrivare Matrisskrivare har nästan rent ut sagt försvunnit från butikernas sortiment men används fortfarande utav företag bland annat för att skriva ut listor eller fakturor till exempel.

En matrisskrivare skriver ut genom ett antal stift (nålar) som mekaniskt trycker till pappret genom ett färgband varpå det lämnar avtryck på pappret. Matrisskrivarna hade under 80-talet oftast 9 nålar detta förstörde ofta pappret, man skapade sedan matriskrivare med 24 och 48 nålar som gjorde utskrifterna snyggare.

Bläckstråleskrivare

Denna skrivare är den vanligaste skrivaren för hemmabruk och finns i de flesta hemmen runt om i Sverige. Den har funnits ända sedan 60-talet, idag är den en av de mest köpta skrivarna. Denna typ av skrivare har rent ut sagt tagit över konsumentmarknaden inom skrivare. Bläckstråleskrivaren skriver i färg som ger ett mycket bra resultat då den kan skriva ut fotokvalitet. Upplösningen anges i punkter per tum, dpi. En del skrivare har så mycket som 4800 dpi. Om man använder lite dyrare fotopapper blir fotografier allra bäst. Dem finns även i flera olika storlekar för att klara skriva ut större ritningar och affischer. Det finns även kombinationsmaskiner med både skrivare, scanner och fax. En av de värsta nackdelarna med bläckstråleskrivare för vanliga konsumenter är att de äldre modellerna oftast inte skriver ut Postscript-filer. Utskrifterna tar även lite längre tid, vilket så bryr sig inte den vanlige konsumenten

Det finns två olika tekniker för en bläckstråleskrivare,

Termiska skrivare och Piezoelektriska. I termiska skrivare bildas små bubblor som sedan bildar punkter på pappret. I piezoelektriska skrivare pumpas bläcket upp av ett tryck. Med hjälp av piezoelektricitet styrs bläcket i skrivarhuvudet. Denna typ är vanligast bland bläckstråleskrivare. En bläckstråleskrivare använder sig utav bläckpatroner. Färgskrifterna åstadkoms genom att skrivaren blandar färger, blått (cyan), gult och rött (magenta).  En vanlig och enkel skrivarmodell har endast en svart patron och en 3-färgs. De mer avancerade modellerna har också en svart patron men också en patron för varje färg.

Laserskrivare

Laserskrivaren även den är en gammal teknik. Under 70-talet användes den först som kopieringsmaskin, efter en tid utvecklades den även för utskrift till datorn. Den är en av de mest använda skrivarna inom företagen. De flesta laserskrivarna har även stöd för PostScript, det krävs för lite mer krävande utskrifter. Utskrifterna sker relativt snabbt och den är även billig i drift. En av de främsta fördelarna är att den inte behöver specialpapper som vissa andra skrivare kräver.

Den har endast en tonerkasett som räcker till flera tusen sidors utskrift. Med bättre processor och mer minne hanterar den större utskrifter bättre. Det tar dock längre tid om man ska göra en utskrift med färg.

Laserskrivarens utskrifter sker på två olika sätt, det beror på om man ska skriva i färg eller svartvitt. Laserskrivarens processor tar emot en signal från datorn och därmed omtolkar den denna och en laserlinje ritar sedan upp sidan. Linje för linje ritas på det som kallas trumman. Med statisk elektricitet laddas den roterande trumman upp. Med olika laddningar där strålen träffat och där den inte träffat. Efter denna procedur fastnar kolpulver från tonerkasetten där laserstrålen träffat pappret. Kolet fastnar med hjälp utav ett värmeelement.

Efter skrivproceduren är pappret varmt. Efter utskriften är färdig och du har planlagt två utskrifter, så avmagnetiseras trumman och en ny sida kan skrivas.

Samma sak sker vid färgskrivning men då gör laserskrivaren det fyra gånger. Alltså en gång för varje färg (svart, cyan, gul och magenta). Bland vissa skrivare så sker utskriften först på en gummivals för att sedan föra över den till pappret.